måndag 31 augusti 2009
Slut på Terrorn...
Första gången jag såg bröderna Elm spela fotboll var på ett barnkalas nångång i början av 90-talet. Jag var med en kompis på hennes lantställe i närheten av Broakulla, och hennes granne på landet hade barnkalas. Han var kompis med Elmarna och jag minns att jag sa till min kompis när jag såg Rasmus, som kan ha varit 4-5 år och redan då otroligt teknisk, med bollen att "Han kommer bli riktigt stor". Jag kanske ska byta bana och bli talangscout istället...
Hjälp
Jag var helt övertygad om att jag vill ha dop om jag fick barn någon gång. Men förra året var vi på en kompis dotters dop, och när jag kom ut från kyrkan kände jag: Nä, det vill jag inte. Dopet var jättefint och så avskalat från religiösa inslag som det kan bli vid ett kyrkodop. Prästen var rolig och avslappnad, men jag kände att jag inte kan stå för det hon sa. Jag vill inte att mitt barn ska tas upp i församlingen och om något händer mig och Johan litar jag på att familj och släkt tar hand om Emma, inte församlingen. Jag och Johan hade inte ens börjat försöka få barn, men då bestämde vi att om det blir barn blir det inget dop. Eftersom man nu för tiden inte föds in i svenska kyrkan blir det ett aktivt beslut från oss om Emma ska bli medlem, på samma sätt som vi beslutar om hon ska bli medlem i en annan grupp (jag tvingar inte ens in henne som medlem i Kalmar FF). Om hon sen önskar gå med i svenska kyrkan när hon blir äldre kommer vi givetvis stödja henne till fullo (och om hon vill hålla på KFF kommer jag bli jättestolt!!!). Jag är väldigt mycket för traditioner och jag kan verkligen förstå att man vill döpa sitt barn, det är en mysig och fin sed. Vi väljer att ha en "Välkommen till världen-middag" hemma med våra familjer istället och gör det helt på vårt sätt. Men då behöver jag hjälp med att hitta ett ord som säger: "Vi litar på dig", "Du är viktig för oss, vi vill att du ska vara det för vår dotter också". Ett ord vars innebörd är mer av en hedersbetygelse än förpliktelse. Anyone?
fredag 28 augusti 2009
Happening på byn
På en av scenerna var det talangjakt, och precis när vi kom var det en tjej som sjöng en av mina absoluta favoritlåtar, Halleluja, och jag rös i hela kroppen för det var så fantastiskt vackert. Sitter och funderar på vilken version jag gillar bäst: Leonard Cohen, Jeff Buckley eller Ulf Lundell. Alltså Uffes version med svensk text är ju bara helt underbar.
Mammafika
tisdag 25 augusti 2009
Jag blir stum
måndag 24 augusti 2009
En underbar lördag
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjO1ejTz4rm0KSIwC6_FvIATsCDmum6Im0L46NkKjbFP9TJexGqz2ryXHkHhFkMWA9EezrQMP4WtMCc9j3vt5HKObS23eUh0ZHfuDiV8H5qFGC4tIuxBLxq0CwayZOVJcheIGCH2RrZyZd_/s400/altanmys.jpg)
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgoHhVCWz5dCREk07UpxSL5LY2ILx49D9OJcwat5aXF1AN-Y9Sb4XHXrsxBbSooRROdmYD_ZIYQUk9eWf8vmTGhRFJ2fo1CnV5j-czjMejDZQYrZifYL7hb0idfhO7ehAio50jELiyaC3Ml/s400/sova.jpg)
lördag 22 augusti 2009
Redo för match
Smaklust
torsdag 20 augusti 2009
Sol, lunch och BVC
onsdag 19 augusti 2009
Underbara myndigheter!
När jag hade lagt på och sen fått beklaga mig lite för Johan ringde en helt otroligt gullig och trevlig Åsa från MVC och bokade in mig på en tid för efterbesök hos barnmorskan jag gick hos när jag var gravid. Hon var så himla glad och gratulerade mig så till den lilla dottern. Vad glad man kan bli av trevliga människor. Så nu är det en bra dag igen!
tisdag 18 augusti 2009
Lunchdejt
Alla tyckte Emma var väldigt lik Johan, och det är hon, mer och mer för varje dag. Men fortfarande har hon några drag som hon har fått från mig. Munnen: Johan. Näsan: mig. Den ständiga hungern och irritationen om hon inte får mat: mig. Grimaserna när hon är nyvaken: Johan. För hennes skull hoppas jag att hon har ärvt Johans långa smala ben istället för mina kortisar.
måndag 17 augusti 2009
Time flies
söndag 16 augusti 2009
Jag ska bättra mig
Från och med imorgon ska jag alltså ha hand om Emma SJÄLV hela dagarna. Hjälp! Hur ska det gå? Hittills har vi ju varit två mot en så då har vi kunnat köra någon form av zon-taktik (jag ammar, Johan byter blöja) och då har det gått bra, men nu är det man-man (kvinna-bebis) som gäller. De senaste dagarna har det tydligen varit väldigt tråkigt att ligga ensam i sängen/på filten/i soffan så hon kräver mer och mer närvaro, och det är inte jättelätt att underhålla en bebis samtidigt som man ska fixa andra saker hemma. Tacka vet jag BabyBjörn!
Nu ska jag göra min lilla dotter färdig för avfärd till sina kusiner. Broder åker tillbaka till Moskva imorgon så det blir syskonmiddag hos mellanbrodern med familj. Det känns nästan synd att väcka Emma. Hon ligger och sussar så sött på sin pappas bröst i soffan. Han sover han med..
.
lördag 8 augusti 2009
Kräftpremiär
fredag 7 augusti 2009
På lingonröda tuvor
Lazy days i Småland. Målet för Emmas första långresa var stugan i Bottnaryd. Resan gick jättebra. Hon somnade strax innan hon sattes i bilen i Sundbyberg och vaknade inte förrän vi hade parkerat vid stugan dryga 30 mil senare. Sträckan från Gränna ner mot Huskvarna/Jönköping måste vara bland de vackraste i Sverige. När träden särar på sig och Vättern med Visingsö breder ut sig framför körbanan blir man nästan salig. Speciellt när det är en sådan vacker dag som i tisdags. Tyvärr låg kameran i bagaget så jag kunde inte dokumentera vyerna, men jag ska se om jag kan göra det när vi åker hem.
När man kommer ner till stugan och sätter sig i det inglasade uterummet och tittar ner för slänten över sjön Stråken infinner sig lugnet. Det är knäpptyst, möjligtvis med undantag för en liten motorbåt som puttrar fram eller plasket när något barn hoppar i för ett kvällsbad. Sjön ligger stilla. Slänten ner till sjön är full av blåbärsris och lingonröda tuvor. Det är så mycket idyll och svensk sommar över det hela att Tomas Ledin börjar spela i huvudet på mig och Pripps Blå-reklamen inte känns långt borta. Avkoppling, rekreation och semester! Som vanligt blir vi ompysslade och bortskämda av Emmas farmor och farfar. Frukost på altanen. Sola och slappa på bryggan. En god bok i skuggan. Shopping i Gällstad (ingen shopping till mig, men Johan och Emma hittade en del...) Jag vet inte om det är småländskan i mig som gör det, men här trivs jag!
I onsdags hade vi Tour de Jönköping för att visa upp det lilla livet för Johans mormor & morfar, och farmor & farfar. Alla blev givetvis helt lyriska och lyckliga över att få träffa barnbarnsbarnet. Många ”fyra-generationskort” blev det. Farfarsfar körde stolt vagnen genom dagrummet och berättade för alla att det här var hans barnbarnsbarn.
Sitter just nu under parasollet på bryggan och Johan tar ett dopp. Emma ligger på dynan bredvid mig och sussar så sött. Hon var i och doppade fötterna i sjön för en stund sedan. Det gillade hon inte! Blir bad i sin pappas gamla badbalja ikväll istället. Det gillar hon!
Tittar upp från datorn av att Emma gallskriker. Hon har inte förstått att drar man sig själv i håret gör det ont. Eller jo, det har hon förstått, men inte att det onda försvinner om man släpper greppet...